Det börjar närma sig
Skulle ni haft tillträde till min hjärna hade ni trott att jag var tolv år. Själv känner jag mig som 25, föutom när jag vaknar på morgonen, då påminner kroppen mig om att jag är det dubbla. Inte varje morgon tack och lov men när jag inte rört på mig tillräckligt innan läggdags.
Det sägs att det som sker när man är runt 13-14 år är det som bevaras bäst i minnet. Har tyvärr ingen källa till det men när man ser till vilken musik som fastnat, vilka händelser man minns så är det nog faktiskt från den tiden i livet i varje fall. Efter det har man ju skapat massor av nya minnen men de har inte riktigt fastnat på samma sätt. Kan ha med alla hormoner att göra kanske, alltså de som ställer till det för en när man är i tidiga tonår. Fy fasen, aldrig jag skulle vilja leva om den perioden.
Det är nästan så man vill plocka fram skämskudden när man tänker på hur dumt man kan resonera i den åldern, hur mycket plats man kan ta och hur brötig och högljudd man är. Eller vänta nu, det där händer ju än idag lite då och då. Ja, ja, inte i samma utsträckning tack och lov.
En lång historia för att komma till punkt. Det jag skule prata om är att snart blir jag 50, om ett drygt år så slår vi på trumman och lever rövare. Nä, kanske inte så men lite fest får det bli. Jag gillar egentligen inte fester men ska jag samla de jag tycker om någon gång i livet så känns det som att det blir ett bra tillfälle. Fram tills dess skall jag försöka att hitta riktigt roliga saker att göra bara för att leka femtioårskkris fastän jag ingen har. Jag älskar mitt liv just nu. Har inte haft det så här bra någonsin förut tror jag.
Min mamma är 70+ och känner sig inte i huvudet som en dag äldre än 25. Däremot känns åldern rent fysiskt såklart. Såg att du äter ketogen kost. Det har jag med gjort och vill egentligen börja igen då jag mådde som bäst på den kosten. Nackdelen var att jag inte blev riktigt ketoadapterad och kunde inte springa. Vilket jag måste som fotbollsdomare. Kommer kika in här igen. :-)