Longevity - En blogg om hälsa -

Tacksamhet och socialt spel - Stoicism

Nedan text skrev jag för sju år sedan i min gamla blogg. När jag läste detta så blev jag inspirerad till att skriva om både tacksamhet och socialt spel.
 
Jag vet egentligen inte hur jag skall börja det här. Jag har på senare år börjat ta in det faktum att jag faktiskt är där jag är idag. Det kan vara svårt att förstå för någon som inte har levt det liv jag har levt men det känns mig övermäktigt att gå in och förklara. Jag har en stund på dagen där jag samlar mina tankar och oftast därmed energi. Jag går upp innan alla andra har vaknat. Ibland städar jag och ibland gör jag som nu, sätter mig ner och tänker efter. Jag vill närma mig det nya året med tacksamhet! Det är troligtvis tjugo år för sent men jag vill ändå göra det. TACK du som för drygt tjugo år sedan hittade mig, den där medvetslösa knarkartjejen på gatan och ringde ambulans. TACK för att DU såg till att JAG överlevde! Hade det inte varit för just DIG hade jag inte levt. I owe you one!
 
Ibland går jag tillbaka och läser för att se hur jag tänkte på den tiden och om det är någon skillnad jämfört med hur jag resonerar idag. Jag vill påstå att jag tänker i stora drag på samma sätt men jag agerar och hanterar tankarna helt annorlunda. Jag är fortfarande en människa som till störst del styrs av mina känslor men till skillnad från då så har jag lärt mig att tänka innan jag agerar. Jag har dessutom blivit lite mer rationell när det kommer till hur jag beter mig. Det har naturligtvis ett pris. Min energinivå tar stryk när jag hjela tiden behöver tänka olika scenarior innan jag svarar på andras beteendemönster. Det tar stryk när jag behöver hålla tillbaka känslor. Det betyder i sin tur att jag går in i mig själv och tänker och ältar och känner mig inte sann emot mig själv. Jag har alltid haft problem med människor som kör socialt spel och när jag hejdar mina impulser och tänker efter innan jag agerar så känns det lite som att jag kör ett socialt spel. 
 
Det behöver inte nödvändigtvis vara negativt. Jag mår bättre i slutändan av att ha tänkt färdigt innan jag agerar. Vägen dit kostar en del men med facit i hand är det värt det. En stor insikt jag gjort är att ibland så är det nödvändigt att frångå sina principer för att få andra att må bra även om man tycker att man har rätt i sak. Det handlar om att förstå att motparten har rätt till SIN upplevelse oavsett vad man själv har för bild. Det har tagit väldigt lång tid för mig att förstå och agera efter den insikten och det är svårt än idag. Extra svårt såklart eftersom det är så sällan motparten tänker och agerar efter samma premisser. Motparten har ju inte en aning vad som sker inne i mitt huvud men ändå förväntar man sig någon slags tacksamhet för att man anpassar sig. Det är ju helt orimligt. Jag tror att det är viktigt för ens egen skull att vidmakthålla det beteendet, att frångå principer för att respektera andras upplevelse. I slutändan är belöningen känslan av att ha få någon annan att må bra. Man får släppa sitt ego helt enkelt. Den här typ av tankemönster upptar min hjärna nästan varje dag. Förvånansvärt många tillfällen i olika relationer bjuder på den här typ av "dilemman" eller vad man skall kalla det. 
 
 
Bild Simon Borka Gunnarsson
 
 
 
 
Visa fler inlägg