Longevity - En blogg om hälsa

Jag går mycket på känsla. När jag upptäcker att min känsla stämmer överens även med vad forskning säger så är det en bonus såklart. Jag har alltid haft ett behov av att röra mig men har inte haft någon struktur kring träning egentligen förrän sista året. Däremot började jag träna riktigt hårt för fem snart sex år sedan och det var då jag började märka små skillnader i mitt fokus. 

 

Jag hade som störst problem med dåligt fokus som barn och i tonåren. Klarade inte riktigt av skolan. Jag har kämpat mig igenom olika skolformer och verkligen fått fokusera för att få gjort det jag skulle. Jag har inte haft problem att förstå, tvärtom, blev snabbt uttråkad för att mycket var för lätt. Däremot att hålla fokus så att saker blev gjorda. Om jag jämför tidigare skolerfarenheter med att idag läsa på Universitet så är det en dramatisk skillnad. Idag har jag inga som helst problem att få gjort det jag skall, oftast med enkelhet. Utöver bättre fokus så har fysisk aktivitet i kombination med meditation och naturvistelser även lett till att jag i stort sett inte längre prokastrinerar. Jag kan lyssna i hörlurar utan att få panik. Jag klarar av att göra en sak i taget. Jag har också insett att jag fungerar bäst när jag gör en sak i taget.

 

När jag inte fått tränat eller snarare om jag tränar "lite lätt", då ger det inte alls samma effekt som när jag tränat riktigt hårt. Dock sitter effekten av träningen i längre och längre ju mer tiden går.

 

Foto Kewin Bertilsson

 

Det finns flera exempel på forskning som visar positiva effekter av fysisk aktivitet på olika kognitiva funktioner. Nedan kommer några exempel saxade från Centrum för idrottsforskning!

I en stor svensk studie där man undersökte mönstringsdata från över en miljon personer fann man att bättre kondition vid mönstringen predicerade en bättre problemlösningsförmåga 10 till 36 år senare. 

Att vara fysiskt aktiv i medelåldern har visat sig skydda mot kognitiv nedsättning och demens vid äldre åldrar. Sex till tolv månaders konditionsträning kan vara tillräckligt för att påverka en rad viktiga kognitiva funktioner, inklusive minnesförmågan. 

Både vi och andra har visat att en förbättring i konditionsförmågan hos så väl yngre som äldre människor kan bidra till ökade volymer i ett område i hjärnan som är kritisk för minnesfunktion och som är särskilt utsatt vid demenssjukdomar, nämligen hippocampus. 

I försöksdjur har det visat sig att nya nervceller och blodkärl bildas i hippocampus av aerobisk träning och det är sannolikt vad vi har kunnat se även hos människor.

Även om mycket lite forskning finns på just barn vad gäller träning så finns ändå indikationer på att hjärnans utveckling skulle kunna utvecklas positivt. Exempelvis har man sett att barn i nio till tioårsåldern med högre aerobisk kapacitet hade större volymer i striatum och dessutom bättre exekutiv kontroll, en viktig kognitiv funktion som är under stor utveckling under dessa år.

De flesta känner säkert till Anders Hansen med. Om inte kan jag rekommendera hans böcker, tex Hjärnstark eller att titta på hans program på svtplay.