Förklaringen till några dagars bloggfrånvaro

Ja, som ni vet lever jag ett hektiskt liv på egen begäran. Jag har haft lite mer än vanligt (hur nu det kunde vara möjligt) senaste veckan. Tänker mig sammanfatta lite vad som hänt.
 
I torsdags började jag dagen med ett besök hos en naprapat med min dotter som har problem med sina hälar efter idogt fotbollstränande (*note to self, glöm ej betala fakturan). Diagnosen blev Apofysit som tydligen är vanligt bland fotbollsspelare i hennes ålder. Det är dock ofarligt och kommer gå över inom ett år. Smärtan får avgöra träningsaktiviteten.
 
Efter det åkte jag till jobbet, hade flera möten och i övrigt jobbade vi ute i trädgården.
 
Senare åkte jag och hämtade Milla på dagis, hem och lagade middag, och åkte vidare på årsmöte för HSO, (handikappförbundens samarbetsorgan). Vår kassör i Attention Hisingen-Kungälv blev invald i HSO styrelsen som kassör. Mötet slutade strax före 22 så det var en lång dag. *check
 
Fredag arbetade jag med Nätkoll vilket innebar en tågresa till Stockholm för styrgruppsmöte vid 12-tiden. Efter det samlade vi ihop oss för en helg med stämma i Riksförbundet Attentions regi. Stämman pågick hela helgen med frågestund på fredagskvällen, stämmomöte på lördagen och föreläsare samt konstituerande styrelsemöte på söndagen. Jag blev återvald och uppflyttad från suppleantplatsen till ordinarie ledamot. Fick dessutom förtroendet att vara en del av presidiet. Fredagskvällen bjöd på föreställning av Eric Donell som dessutom blev invald i förbundsstyrelsen.
 
 
Lördagskvällen innebar partaj på stan med två föreningskompisar. Vi var på Harry B James och lyssnade på en kompis band. BMF, Black Magic Fools. Kul att roa sig men det innebar en ganska mör mötessöndag.
 
 
 
Inbjuden föreläsare var Agneta Hellström som pratade om Socialstyrelsens nya kunskapsguide kring adhd.
 
Söndag blev tågresa hem, mys med familjen och idag är jag hemma med den lilla!
 
 

Tema Neuropsykiatri - Vad är egentligen ADHD?

Adhd hos barn och ungdomar

Barn och ungdomar med adhd har stora svårigheter i många olika situationer och de är varaktiga över tid. Hur barn och ungdomar reagerar i olika situationer kan bero på deras motivation eller vilken typ av uppgift det gäller, liksom hur tillfreds de är med situationen.

Barn och ungdomar med adhd har mindre marginaler för påfrestningar och blir fortare trötta än andra barn och ungdomar. Mycket energi går åt till att göra saker som andra barn och ungdomar inte alls behöver anstränga sig för. En lugn och stödjande omgivning kan bidra till att minska symtomen och dess konsekvenser.

Symtomen förändras över tid

Hos barn med adhd i förskoleåldern är ofta överaktiviteten det mest framträdande problemet.

I låg- och mellanstadieåldern har många barn med adhd svårt att sitta stilla, störs lättare än andra, hoppar från en sak till en annan och har svårt att bli klara med sina uppgifter. De barn som främst har uppmärksamhetsproblem sitter ofta i egna tankar och har svårt för att komma igång med sina uppgifter.

I högstadieåldern har ungdomar med adhd ofta svårt att planera och ta ansvar för uppgifter i vardagen. De kan känna sig rastlösa, tröttnar lätt och har svårt att se konsekvenserna av sitt beteende.

Adhd hos vuxna

Uppmärksamhetssvårigheter kvarstår ofta i vuxen ålder och kan bli tydligare ju äldre man blir. Vuxna med adhd har svårt att göra saker de inte är motiverade för och blir lätt uttröttade eftersom de behöver anstränga sig mer än andra för att kompensera för sina svårigheter.

Impulsiviteten och överaktiviteten brukar däremot minska med åren. Personer som är impulsiva kan ha svårt att se konsekvenserna av sitt beteende och tänka efter innan de agerar.

Hos vuxna kan överaktiviteten innebära att man ofta känner sig rastlös och leda till att man inte har ro att vara närvarande i sociala relationer. Den innebär också att man lätt hamnar i stress- och utmattningstillstånd.

Könsperspektiv på adhd

Flickor och pojkar med adhd har liknande grundproblem och lika stora funktionsnedsättningar. Flest pojkar får diagnosen adhd i barndomen, men med stigande ålder ändras skillnaden mellan könen eftersom fler kvinnor får diagnosen som ungdomar och vuxna.

Pojkar har ofta ett mer utagerande beteende som gör att de uppmärksammas mer, framför allt i skolan. Att flickor får diagnosen senare än pojkar kan bero på att flickors problem kan ta sig andra uttryck och vara svårare att känna igen.

Orsaker till adhd

Forskning visar att adhd har biologiska orsaker och till stor del är ärftligt. Adhd handlar om minskad aktivitet i de delar av hjärnan som är involverade i den viljemässiga styrningen av uppmärksamhet, aktivitetsreglering och impulskontroll. Dessa funktioner använder vi för att styra, planera och samordna våra handlingar.

Andra svårigheter vid adhd

Barn, ungdomar och vuxna med adhd kan också ha andra svårigheter. Många barn och ungdomar har utöver sin adhd också andra svårigheter som till exempel

  • utagerande beteendeproblem som trotssyndrom eller uppförandestörning
  • inåtvända problem som ängslan och nedstämdhet
  • autismspektrumtillstånd
  • inlärningssvårigheter som dyslexi.

Vuxna med adhd kan ha andra svårigheter som exempelvis

  • missbruk eller beroende
  • ångest och depression
  • ätstörningar
  • autismspektrumtillstånd
  • inlärningssvårigheter som dyslexi.

Olika typer av somatisk sjukdom och hälsoproblem är vanligt både hos barn, ungdomar och vuxna med adhd. Hos barn och ungdomar förekommer bland annat övre luftvägssjukdomar, astma, allergi och epilepsi. Hos vuxna förekommer allergier, astma, magåtkommor och värk men också stressrelaterade sjukdomar.

Såväl barn och ungdomar som vuxna med adhd har ofta sömnproblem som orsakar påfrestningar för både dem själva och deras närstående. Sömnen får konsekvenser för hur de fungerar i vardagen.

Ungdomar och vuxna med adhd har en förhöjd risk för att hamna i missbruk eller beroende och kriminalitet.

Risk- och skyddsfaktorers betydelse för prognosen

Riskfaktorer är förhållanden som ökar sannolikheten för att ett barn ska utveckla problem. Skyddsfaktorer ökar istället barnets motståndskraft mot belastningar och dämpar effekten av riskfaktorer. Exempel på skyddsfaktorer är att barnet har lätt för att lära, att barnet har goda relationer till kamrater och trygga hemförhållanden.

Prognosen kan förbättras om personalen i de olika verksamheterna som möter barn och ungdomar med adhd och deras familjer försöker stärka skyddsfaktorerna och kompensera för riskfaktorerna.

 

 

 

Källa: kunskapsguiden.se

Är du en höger eller vänster hjärnhalva?

För mig är vänster hjärnhalva stereotypen för asperger och höger hjärnhalva stereotypen för adhd. Nu generaliserar jag grovt men hög igenkänning. Själv har jag adhd med autistiska drag och känner igen mig i alla kriterier för en höger hjärnhalva men även någon för vänster.
 
Min man har har inte asperger syndrom men är en klockren vänster hjärnhalva.
 
Den högra hjärnhalvan - den konstnärliga och kreativa

Då drar du slutsatser intuitivt, får plötsliga insikter som baseras på aningar, känslor  och ofullständiga fakta, mönster och bildspråk. Du uppfattar genom att känna igen mönster och var saker och ting befinner sig i relation till varandra och hur delar hänger ihop och bildar helheter. Du har lätt för att känna igen ansikten. När du hör någon tala är det inte så mycket orden utan kroppsspråk, röstläge, stämning och omgivningen runtomkring som har betydelse. Du kan spontant inspireras av ett konstverk, medan en som domineras av vänster hjärnhalva frågar vad det skall föreställa. Har lätt för att känslomässigt påverkas av t.ex. musik.
 
Din högra hjärnhalva sysslar med:
- färg, form och fantasi
- musik och rytm
- intuition
- känslor, kärlek och dagdrömmar
- bilder och symboler
- ser snabbt helheter
- läser och tolkar kroppsspråk
- drar slutsatser intuitivt, inte följdriktigt
- använder sin känsla för hur saker och ting passar ihop eller hör ihop
- många alternativ/slutsatser och många betydelser
- kreativ och ofta konstnärlig
- har dålig tidsuppfattning
 
Den vänstra hjärnhalvan - den språkliga och intellektuella

Då tänker du rationellt, är kritiskt granskande och är resultatorienterad. Du kräver fakta innan du tar några beslut. Du arbetar systematiskt och planerar ditt arbete. När du diskuterar tar du upp en fråga i taget och avslutar den innan nästa fråga diskuteras. Du är bra på att uttrycka dig i tal eller skrift. När du läser föredrar du facklitteratur och facktidsskrifter. Du ägnar dig mycket åt detaljer och har svårt att se helheten direkt. Du är inte benägen att ta risker eller fatta snabba beslut.
 
Din vänstra hjärnhalva sysslar med:
- ord, tal och skrift
- siffror och matematik
- logik och analys
- kritiskt granskande
- registrerar detaljer och orsakssammanhang
- räknar ut saker och ting i följdriktig ordning dvs. steg för steg
- arbetar med sammanhängande tankar
- en idé följer direkt efter en annan och leder till en slutsats
- använder precisa, exakta betydelser
- en innebörd, en slutsats
- rätt/fel, ja/nej
- har god tidsuppfattning
 
 
(Källa: tordwall.se)
 
 
Hur fungerar ni?
 
 
Visa fler inlägg