#topictuesday

Skådespelaren Alyssa Milano har uppmanat kvinnor att berätta om sina erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp under hashtaggen #Metoo i syfte att visa hur utbrett problemet är. 

Nu berättar tusentals kvinnor sina historier under hashtaggen som även fått stor spridning här i Sverige där den trendar på Twitter. Den trendar i princip i alla sociala medier och jag tycker det är fantastiskt hur människor kan enas på det här sättet. Hade önskat att kvinnor alltid "fixed eachothers crowns" och inte bara i en gemensam hashtagg.

 Ja, precis som de flesta andra kvinnor har det hänt även mig. Svårt att tro att någon flicka/kvinna över 15 år inte blivit utsatt på ett eller annat sätt. Finns även yngre flickor naturligtvis men efter 15 tror jag att det är mer regel än undantag. Tjejer fattar inte alltid att de blivit utsatta dock. De är så vana så de tror de skall vara så.
Har du blivit utsatt?
 
#topictuesday
Den hashtaggen kom jag på helt på egen hand. Kollade vilka som fanns som verkade intressanta och poppis för tisdagar men #transformationtuesday känns som en bara gör en gång och sen är en tjatig. Hittade på en egen istället. Eller det vet jag ju egentligen inte om jag har gjort för det har jag inte kollat men jag tänkte använda den i varje fall. Topic tuesday handlar om att jag tänkte ta upp ett ämne som intresserar mig varje tisdag helt enkelt (så länge det varar beroende på om jag kommer ihåg eller inte eller kanske till och med tröttnar). Måste ju försöka i varje fall.
Idag får ämnet bli: NO FILTER
Jag resonerar som så att det är bättre att säga vad en tycker än att hålla det inom sig och säga någonting helt annat. Till exempel, - Åh du har en ny tröja (paus) fiiin (besvärat leende). Inombords ser en sig själv gå till toa och kräkas för att den är så ful. Det går liksom inte att inte säga något heller eftersom det är så uppenbart att den är ny.
 
 
De flesta människor väljer att gå den lögnaktiga vägen (ljuga, ljuga,ljuga) medan en ganska stor grupp utöver dem väljer att vara tysta (tiga, tiga, tiga). Sen finns ju vi andra.....suck.....
Alltså jag har verkligen jobbat på att säga sanningar utan att vara elak. Det fungerar för det mesta men ibland får jag stå där och skämmas. Det blev för plumpt helt enkelt. Jag menar absolut ingenting illa, jag menar skulle du vilja gå omkring med snorkråkan hängandes, gylfen öppen, mascara på kinden eller tjaaa, en ful tröja? Tröjan är egentligen ett ganska dåligt exempel eftersom jag inte bryr mig så mycket om kläder. Jag märker dock direkt om folk tar på sig kläder bakofram eller utochin och då säger jag det. Jag skulle verkligen uppskatta om folk sa till mig när jag gjorde det. Det händer mer än en gång i veckan kan jag säga.
Sen det här med att ställa pinsamma frågor eller utropa pinsamma saker offentligt. (Där behöver jag jobba lite mer). Jag kan stå på spårvagnshållplatsen på morgonen, jag och en till. Det luktar fjärt och jag säger rakt ut att det luktar fjärt. Det är inte så att jag vill det, det liksom bara kommer. Eller när det luktar hasch överallt. Hur kan en inte märka att det stinker hasch från ens kläder när en går ut? Eller unga tjejer som är orange i ansiktet? Där har jag dock låtit bli att säga till, vet att det kan vara extra känsligt i fjortisåldern. Men tror ni att de vet om att de är orange?
Hur tänker ni? Säger ni till om pinsamma saker eller låter ni det bara vara?