Jag gillar att ge mig själv utmaningar
Många gånger så hoppar jag på saker som låter fantastiskt häftigt och så kommer jag på någon dag efter, shit vad har jag gett mig in i. Jag hatar dock att inte fullfölja så då är det bara att bita i det sura äpplet och göra det jag skall. Jag är fortfarande impulsiv och saknar till viss del konsekvenstänk men idag handlar impulserna inte om destruktivitet, det mesta är konstruktiv. Jag tror att det är den stora skillnaden.
När jag var yngre följde jag varenda impuls, det har lett mig in på många omvägar i livet kan man säga. (Läs min självbiografi). Jag vågar påstå att den stora förändringen skedde när jag väntade mitt första barn och sedan dess har jag jobbat med mig själv på olika mindre destruktiva sätt för att komma vidare i livet. Vissa steg har tagit flera år, andra har ramlat på plats på nolltid. Var sak har fått ta sin tid. En del av "uppvaknandet" var föräldraskapet, en annnan del att få dela med mig av min historia. Jag har föreläst i många år för olika myndigheter, privatpersoner, skolor och annat och delat en ganska hemsk men viktig historia om att ta sig tillbaka trots att man har oddsen emot sig. Det finns fler naturligtvis men dessa var startskotten.
 
 
Idag är jag precis den person jag vill vara. Jag rensar bort energitjuvar, jag har förmågan att begränsa mig i det jag tar på mig, jag har hittat sätt som reglerar mitt "no filter" på ett sätt som gör att jag inte ställer till det för mig. Jag ältar inte, jag gör saker som får mig att må bra och jag umgås bara med människor som tycker om att umgås med mig. Livsnödvändigt för en person som mig som har horder av fysisk energi men lågt mentalt energiförråd.
Så till det där med utmaningar då. Det är mitt sätt att "droga", för att inte falla tillbaka i destruktiva beteenden så måste jag utmana mig själv med konstruktiva adrenalinhöjande ersättningar. BJJ är en sådan, ensamresande en annan. Finns mängder av fler, en del för privata att prata om andra kanske inte är ögonbrynshöjande för er men stora för mig.
 
#1 - Emma

Ibland kan jag bli avundsjuk på impulsiva människor som vågar prova. Själv är jag precis tvärtom och vågar inte istället. Men det bästa är väl den där mellanvägen :)

#2 - Annie

Kul att läsa! bra gjort att du vågar ;)

Ha en fin fredag :)

#3 - Days by Johanna

Bra du hittat en bra balans.

#4 - Hanna Karlsson

Kul att läsa! Grym du är. :-)

#5 - Annie

Sv: haha den var ok ;) inte det godaste jag druckit men tror den gör gott :)
Så fortsätter med den ;)

#6 - Lars Gustafsson

My God du verkar att ha kommit långt med din inre ro. Relaxad . Jag är lite avundsjuk på dig. Må så gott

#7 - Days by Johanna

Jag har själv jobbat 10år i förkola och merparten på en småbarnsavdelning. Har ett barn slutat med blöja, respekterar man barnet samt föräldrarnas önskan. Jag har aldrig sett det som ett problem eller belastning. Vi har ofta haft flera som slutat och då bara skapat rutiner för de barnen så de blir trygga utan blöja på förskola, som hemma. Gjort lite extra kiss i början tills de kommit in i det själva. Så ofta handlar det om bekvämlighet och lathet hos pedagoger. Det är bara en av pedagogerna som uttryckt det som jobbigt.. Den andra har inte påpekat det alls....

Svar: Svarar här så det blir på rätt ställe. Jo så skall det ju naturligtvis fungera när det fungerar rätt. Tyvärr gör det inte det. Milla hade tygblöja när hon började på dagis men det kunde vi inte fortsätta med när hon hade börjat. Det blev för meckigt helt enkelt. Det fanns inte tillräckligt med resurser för att ha koll på det. Skulle kunnat vara lathet också men jag uppfattade inte det som det då i varje fall.
Madelein Larsson Wollnik

#8 - Emelie

Det gör så mycket att bli kvitt energitjuvarna ♡ Du är en kämpe!