Tänk om allt ändå vore så jäkla enkelt
Nu svarar jag på frågor som inte muntligen blivit ställda. Frågor som man känner genom andras blickar, andras sätt att agera genom exempelvis undvika. Jag talar om blickar man möts av i det offentliga rummet när man har ett barn som inte beter sig som förväntas av en. När man har ett barn som gör precis tvärt emot vad man säger, ett barn som inte tycks höra oavsett hur högt man pratar. När man har ett barn som är såpass distanslöst att man måste hålla tillbaka det i kontakten med andra människor.
Blickarna säger mig, "men herregud, ta hand om ungen", "sådär beter sig då aldrig mina barn", Har du ingen pli på barnet", o.s.v.
De där blickarna har jag förträngt sedan tidigare, jobbat mig igenom med de andra barnen när de var små och försökte ta in hela konstiga världen ur ett autistiskt perspektiv. Nu är vi där igen och jag trodde jag var stark men de där blickarna de gör så jäkla ont.
Jag bygger ett försvarstal som bara väntar på att få hoppa ut om någon säger något. Det är aldrig någon som säger något, det är bara de där blickarna, och det där "dra undandet av sitt eget barn för att skydda det". Jag får aldrig chansen att förklara och det är nog lika bra för de som ger de där blickarna är oftast de som aldrig skulle förstå ändå. De som förstår, de ger inga blickar, de fattar att det måste vara något annat som gör att det blir som det blir.
Det är tur att de människorna finns, hade inte de funnits hade alla som har barn med speciella och unika beteenden förmodligen isolerat sig för all framtid.
Jag vill bara be alla om att tänka en extra gång innan man ger någon annan en dömande blick för de där blickarna, de gör så jäkla ont!
Det är BARN det handlar om, inte några kriminella massmördare eller någon annan typ av brottsling. I dagens fall handlar det om en femåring! Tänk, en femåring kan framkalla blickar hos vuxna människor som till och med får mig att bli illa till mods. En femåring!!
De ska skämmas, de vuxna.
Kram kram!!
Från Victoria
Sv: Tack! Ja men blev väldigt glad över att vinna :) Kram Ida
Vissa barn är lite vildare än andra. Så är det bara!
Man ska inte döma innan man har fakta, man ska inte döma alls för vi alla lever olika och är olika!!!
Ja, vad ska jag säga... Det finns liksom inte mycket att tillägga mer än att jag vet precis vad du menar, vilka blickar du menar, vilka människor du menar.
Ledsen blir man. Och önskar att en av dessa många någon gång får insikt och att nästa gång blickarna kommer så finns där åtminstone lite förståelse i dem. Om att det kanske inte är ett bortskämt illvilligt barn med en värdelös förälder (så känner åtminstone jag mig då och då) utan det finns en orsak till att det ser ut som det gör.
Underbar bild!
Ja har fixat med lösenord och sånt nu
ja de gör mycket me lite ljus
Känner igen så väl. Och ögonen tåras...tänker tillbaka då sonen hade så oerhört mycket rivs, vi satt på Mc Donalds och han försökte ära mellan ticsanfallen. Bakom oss satt två vuxna människor, pekade och härmade. Fan, vad sånt gör ont! Jag reste mig och gick fram, frågade om maten smakade gott? Så bra, sa jag, nu vill vi också njuta av vår mat! Det tog skruv ... Än idag mår jag dåligt vid minnet av det.
Kramar!
'tics' ska det ju stå. Inte rivs...Jefla AjFån!
vilken vacker bild och så bra skrivet, jag som jobbar med barn vet ju att en del har särskilda behov men ibland funderar jag, vi satt på ett cafe bibblans) där 2 yngre mammor hade med sina bebisar å en varsin unge på ca 4 år å där var dte inte tal om särskilda behov mammorna lät ungarna springa runt å härja fritt medans de satt å babblade, sånt tycker jag är ursåligt, går man på ett cafe får man lära sina barn att man sitter stilla å fikarm utanför kan tilläggas finns en jättelekpark de kunde väl gått dit å låtit ungarna härjat fritt, min lilla Nellie sa men herregud får man göra sådär mamma?Hur gör du med storhandlingen ?Går du dit med hela din familj? DEt är en sak som jag har tänkt mycket på om man är 2 föräldrar kan ju man varb´va å den ena handla å den andra göra nåt roligt med barnen .men själklart är man ensam måste man ju ta med sig ungarna det fattar jag kramen svar jag blev kallad till mammografi första gången det år jag fyllde 40 sen här i Karlstad är det 1,5år mellan kollen,
Ja, dömmande människor finns det tyvärr gott om. Men det är ju extra sorgligt när barn drabbas av de där fördommarna och jag kan gott tänka mig att det gör jätteont i dig. Mina föräldrar har också fått utstå mängder av blickar på grund av mig och mina funktionshinder. Folk liksom bryr sig inte om att de stirrar och pratar, och att föräldrar till barnen ser det och tar illa vid sig.
vuxna människor borde skämmas, att de inte har någon skam i kroppen det är märkligt.
Usch och blä.
Stor kram
Åh vad jag känner igen mig! Minns speciellt ett tillfälle då en person faktiskt sade till mig.
Min son fick ett utbrott i ett köpcentrum, när vi precis hade beställt mat. Jag fick "tjurhålla" honom för att kunna betala. En kvinna bakom mig i kön säger:-Men herregud släpp ner honom...
Jag svarade inte men ilskan bubblade...
Hon hade inte den blekaste om hur mitt barn är, skulle göra om jag släppte honom. Och det han hade kunnat göra..i sin okontrollerade ilska.
Du får fråga nästa gång vad de vill när de tittar så
Det är sorgligt att de ska vara så. Alla ska vara lika mycket värda och framförallt ska inte andra döma....det vet ju inte varför det är som det är. Varför frågar man inte istället för att döma ut på direkten...
Vad gör man som förälder när man själv inte vet hur man ska handskas i situationen...?
Jag tycker alla vi som föräldrar är toppenbra!
Varma kramar
Så "fint" skrivet, gick rätt in i hjärtat!! Beundrar allt du hinner & orkar med att göra! Det är en förmån att få läsa din blogg.
Jag skulle vilja se den vuxenperson som INTE någon gång har slängt i väg några sådana blickar...
Det vore så jävla lätt om jag nu ondgjorde mig över dessa tanklösa människor som inte förstår att det måste ligga mer än en ouppfostrad unge bakom visst beteende. Det vore så jävla lätt att bara hålla med dig, trösta och säga: så skulle jag ALDRIG göra…
Men vet du vad, jag skall inte slänga några stenar i glashus, för jag har visst tänkt att: FAN, kan du inte få tyst på ungen?!
Inte en gång, utan flera gånger, visst har jag det!
Men vet du, genom att läsa dina texter så fattar jag liiite mer och blir liiite klokare och jag HOPPAS att nästa gång jag står där och blänger kommer jag ihåg att inte döma...!
Madde, du är bäst!
Jag skulle vilja se den vuxenperson som INTE någon gång har slängt i väg några sådana blickar...
Det vore så jävla lätt om jag nu ondgjorde mig över dessa tanklösa människor som inte förstår att det måste ligga mer än en ouppfostrad unge bakom visst beteende. Det vore så jävla lätt att bara hålla med dig, trösta och säga: så skulle jag ALDRIG göra…
Men vet du vad, jag skall inte slänga några stenar i glashus, för jag har visst tänkt att: FAN, kan du inte få tyst på ungen?!
Inte en gång, utan flera gånger, visst har jag det!
Men vet du, genom att läsa dina texter så fattar jag liiite mer och blir liiite klokare och jag HOPPAS att nästa gång jag står där och blänger kommer jag ihåg att inte döma.
Madde, du är bäst!
Visst är det så att man tänker när barn inte lyssnar men i mitt jobb får man se en hel del. Men sen finns det dom man vet som inte har något fel ändå är dom lite vilda men barn är väldigt olika, sen finns det dom som inte bry sig om vad deras barn gör. Men jag håller med dig man ska nog tänka först innan man hadlar. Ha en bra dag. Kram
Ja, det är synd att "folk" är snar att döma.
Var på en föreläsning om ett projekt i Huskvarna om barn.
Ha en fin fredag. // Lissen
Känner igen mig så till vida att mina barn inte alltid lyssnar heller och höjer jag rösten i affären (vilket jag inte skäms för att göra) så är det ofta många som tittar.
Skit i oss och leta i hyllan istället, tänker jag irriterat. Människor bryr sig alldeles för mycket (ibland). :-P
Jättebra skrivet och även jag har fått dessa blickar många ggr. Jag hoppas att folk får upp ögonen mer att det i bland kan bero på andra orsaker när barn inte gör som samhället vill utan att man klassas som en dålig barnuppfostrare. Kram
