Lördag igen, kallt men soligt och det där med julklappar!
Lillvildan tyckte det var en bra idé att väcka mig klockan åtta. Eftersom hon inte ger sig förrän jag går upp och jag inte ville att hon skulle väcka den lilla så gick jag upp rätt så omgående. Foglig mamma, irriterad men foglig :P
Igår städades på flera nivåer kan man säga. Jag rensade i barnens (de tre yngre av dems) rum. Förberedde och kollade lite vad som finns nu när julen närmar sig kan man säga. Vad behöver de och vad behöver de absolut inte ungefär.
Lillvildan är flickig i smak på inredning (rosa, prinsessigt) men pojkig i val av lekar så det blir svårt att hitta till henne. Hon måste få vara med själv och komma med förslag. Jag får vara extra tydlig med henne eftersom hon vill ha ALLT i kataloger som kommer. Hon kan inte välja så man får hjälpa henne med en priolista.
Bilder från hennes rum
Lilleman är tvärtom. Han vet precis vad han vill ha och vill ha väldigt få saker. Han har blivit pojkig i sitt tänk av någon anledning men han gillar fortfarande blommor väldigt mycket i varje fall.
De större barnen vet EXAKT vad de önskar sig och eftersom jag tycker det är tråkigt att ge bort pengar så sätts de i arbete med att specificera vad de exakt önskar sig. Då får jag i varje fall en chans att ge bort julklappar.
Mellansonen önskar sig bland annat en webcam, han har massor av vänner på nätet och de pratar via Skype men alla har webcam förutom han. De kostar ju nästan ingenting nu för tiden så det kan jag säkert hitta någon bra. Mellansonen är extremt pojkig i sitt tänk (ni vet , vill vara tuff och bråkig) men otroligt omtänksam och gullig mot de allra flesta. Här är lite bilder från hans rum efter städning.
(Lillvildan lånar hans trumset i smyg)
Favoritväggen, masken från Mr LORDI hänger där med, den vårdas ömt!
En av hans LEGO-kreationer. Han har en hel bokhylla full av legobyggen som han tillskansrat sig genom åren.
Egentligen borde jag börjat med julklappsinköpen för längesedan eftersom det kostar en del med julklappar till sju barn. Dessutom fyller min äldsta dotter 14 på julafton med.
Vi handlar för i snitt 1500 kr per barn vilket innebär 10.500 kr bara det. Eftersom vi är rätt snåla med att köpa saker till dem resten av året så försöker vi verkligen få det till att bli rätt vid jul. Vi handlar bara leksaker eller prylar, mjuka paket tycker de (och vi) att man kan få när man behöver det istället. Förutom när de är så små som Milla då förstås. Vill de ha något vid en annan tidpunkt på året utöver födelsedag eller julafton så får de spara sina veckopengar respektive barnbidrag (de två äldsta). Det funkar bra för oss och det finns flera anledningar till att vi gör så här.
Millas nya overall. Funktionsmodell från Tre Sandberg med lilla tummen på. Fyndade helt ny på tradera. Blir perfekt i åkpåsen i vinter.
Igår beställde jag julklappar från nätet till två av barnen med så nu är lite gjort i varje fall.
Idag blir det öppet hus på IT-gymnasie för stor son. Han vill ju bli konditor men har IT som backup. Dit skall jag med honom senare idag.
Hur resonerar ni kring det här med julklappar? Satsar ni på dyrt och många, bara dyrt eller bara många eller helt spontant? Jag fattar ju att det är skillnad i inköp beroende på om man har ett, eller som vi sju barn, men det skulle vara roligt att veta hur ni tänker.
oj nu har jag inte varit hos dej på länge måste läsa ikapp, Julklapparna är jag nästan klar med har några kvar handlar mycket på nätet för jag hatar att springa runt i affärer, må så gott å jag borde stannat i Göteborg för här i Karlstad har vi bara haft 2 dagar med sol sen jag kom hem ,kramen
det hoppas jag också verkligen :)
Ja, det är kanske dags att börja tänka på det där med julklappar nu...
Vi brukar köpa för dryga 500-lappen var till barnen till jul. Ofta hittar vi några fina begagnade grejer på second hand, tradera eller blocket, så det ändå blir några stycken presenter. Sen får de pengar både från sina mor- och farföräldrar som vi handlar julklappar för en del av och en del får de i pengar så de kan komplettera själva om de tyckte att något saknades som de önskat sig. De har också äldre kusiner som köper julklappar till dem så även om vi inte köper så mycket blir de ändå överösta med paket på julafton.
Jäpp! Har testat kaffeglöggen och den var riktigt god!
Ang julklappar så har vi slutat med det för längesen, men när de var små var det få men bra kvalité som avgjorde. Barnen (konstigt att benämna dem med det ordet när de passerat tonåren) har aldrig varit för det här med mycket eller krams. Har nog nåt med autism att göra - ordning och reda, typ! Koll på saker och att slippa städa har varit deras motto...
Jo det var jag som skrav om vimplarna, hade lite bråttom ;-)
Här är de förresten...http://epla.se/handlaget/produkter/300970/
BRA tycker jag att du öppet och ärligt berättar hur NI resonerar kring julklappar!
Jag har ju bara ett barn, snart 28 år dessutom, men när han var yngre så hade vi jättetaskig ekonomi under flera år, men prioriterade ungefär som du gör! Det viktigaste för mig var att han inte skulle få för sig (han är ju ensambarn) att det bara var att önska sig, då skulle tomten komma med allt per automatik...
Jag tänkte till, satsade på saker jag trodde han skulle få stort nöje av länge, jag BAKADE tex hundratals bullar mm åt en familj som på så vis sålde mig en dator. Den var lättare begagnad, för ny hade jag INTE råd med, men Krille var JÄTTENÖJD!
Så vi blandade dyrare kapitalvaror med mjuka, de mjuka kunde tex vara en tröja som han INTE behövde/var dyr, men som han GÄRNA ville ha osv.
VI prioriterade samvaron över prylarna dock, och det vet jag att han fattade för nu när han är vuxen så ser jag ju att han har fortsatt att prioritera så som vi lärde honom och han är inte så "ha-galen".
Vi köper fortfarande julklappar till varandra, men det brukar bli upplevelser, presentkort på färg och tapet, lite kläder mm. Dock är vi JÄTTENOGA med att hitta på busiga inslagningar, skojar till det osv. Roligare om man får sig ett gott skratt, eller hur? ;-)
Julklappar, ja. Det ger mig fler och fler gråa hår. Vi ger inte till dom vuxna, men barbarnen...... 16 åringen (flicka) ska få åka med mormor, mamma och faster till SPA. 15 åringen, kille får nog en teknisk pry,l resten är små nog för vissa mekaniska leksaker. Det kanske ändras, men så är tanken...
Aj en docka ser ut till att ligga under ett smyckeskrin =/ =)
Jag är lite för fler och billigare julklappar, än en stor, dyr...
Kraam.
Kul att fynda på Tradera. Det gör jag ofta.
Hade en kanon fredag! :)
Vad fina bilder.=) Önskar dig med en fin helg. Ska ablsolut visa bilder sen.
Jag förknippar mest julklappar med dåligt samvete och ett sätt att "köpa sina barns uppskattning" för det är så det har känts under min uppväxt. Numera firar vi endast julen genom mattraditioner m.m och eftersom min man firar nyåret som "jul" så får barnen presenter då istället. En eller två var kanske.
Underbara Bilder!!
Jag har funderat på en sak (till och från) sedan du lade upp detta, jag tänker på barn som behöver "hjälpas att välja", för de är inte bara veliga, utan det ligger "mer" bakom osv.
Jag har fattat det som så att du själv har en diagnos OCKSÅ, och därför undrar jag: HUR har du lyckats komma till insikt om de speciella behoven de olika barnen har? HUR lyckas du "se" dem så som de bör ses när du har egna saker att slita med? Jag menar, vad jag vet så har jag inga bekymmer med varken det ena eller det andra, men trots det så kunde det vara svårt att (på riktigt) SE Krille när han var yngre och fullt ut FÖRSTÅ vad han hade för behov osv.
Jag vet inte om du fattar vad jag menar, jag bara HOPPAS att du INTE tror att jag vill vara taskig eller så, jag försöker bara förstå HUR du med såpass många barn kan/orkar se varje barn när du dessutom har egna behov osv.
Kan du inte skriva lite om det? Hur lärde du dig? Hur och när fattade du att det ena barnet behövde si, det andra så och det tredje kanske både si och så...
Fråga mig gärna om du inte förstår vad jag menar, så skall jag försöka förklara en gång till! ;-) Jag hittar inte orden i kväll känner jag, trött och småsnurrig som jag är. Det är MYCKET nu...
Jag har funderat på en sak (till och från) sedan du lade upp detta, jag tänker på barn som behöver "hjälpas att välja", för de är inte bara veliga, utan det ligger "mer" bakom osv.
Jag har fattat det som så att du själv har en diagnos OCKSÅ, och därför undrar jag: HUR har du lyckats komma till insikt om de speciella behoven de olika barnen har? HUR lyckas du "se" dem så som de bör ses när du har egna saker att slita med? Jag menar, vad jag vet så har jag inga bekymmer med varken det ena eller det andra, men trots det så kunde det vara svårt att (på riktigt) SE Krille när han var yngre och fullt ut FÖRSTÅ vad han hade för behov osv.
Jag vet inte om du fattar vad jag menar, jag bara HOPPAS att du INTE tror att jag vill vara taskig eller så, jag försöker bara förstå HUR du med såpass många barn kan/orkar se varje barn när du dessutom har egna behov osv.
Kan du inte skriva lite om det? Hur lärde du dig? Hur och när fattade du att det ena barnet behövde si, det andra så och det tredje kanske både si och så...
Fråga mig gärna om du inte förstår vad jag menar, så skall jag försöka förklara en gång till! ;-) Jag hittar inte orden i kväll känner jag, trött och småsnurrig som jag är. Det är MYCKET nu...
VA?
Jag "postade" kommentaren EN gång!!! :-|
